Man blir lite halvt filosofisk när man ligger vaken övertrött varje natt. Man blir lite tung i kroppen när man för första gången ska fira sin födelsedag utan sina vänner.

Man blir väldigt trött på livet när killen man älskar får en att känna sig väldigt obetydlig.

Man blir lite glad i hjärtat när man har en bästa vän som stannar uppe varje natt om man ber om det. Som somnar intill en när man behöver sällskap. Som åker moped några mil mitt i natten, endast för man inte ska somna ensam om man inte vill. Det värmer hjärtat när man vaknar dagen efter sin avskedsfest med att sin bästa vän håller ens hand, i sömnen.

Man blir lite varm i kroppen av att veta att åtminstone en person alltid stannar kvar och är nära en trots att han är 40 mil ifrån.